Paneldiskussion om samlevnadspolitik

Paneldiskussion om samlevnadspolitik

På bilden från vänster: Krisina Ljungros, Josefin Brink, Anders Wallner, Bonnie Bernström och Maria Abrahamsson.

Medverkande:

Josefin Brink (V) – riksdagsledamot

Bonnie Bernström (Fp) – ledamot i partistyrelsen, tidigare riksdagsledamot

Anders Wallner (Mp) – partisekreterare

Maria Abrahamsson (M) – riksdagsledamot

Både enighet och delning längs blockgränserna rådde under RFSU:s politikersamtal om samlevnadspolitik. Förbundsordförande Kristina Ljungros reder ut vart politikerna kan leda oss i dagens familjepolitiska utmaningar.

Först på dagordningen stod frågan om assisterad befruktning för samkönade par. Idag kan lesbiska par få betala över 12 000 kronor per inseminationsförsök medan det för heterosexuella par bekostas offentligt. Ett utbrett konsensus tycktes råda bland de närvarande partierna om det otillfredsställande i detta men frågan var hur det skulle åtgärdas. Till hösten skall Sveriges kommuner och landsting, SKL, utreda hur reglerna skall kunna bli mer likvärdiga i hela landet. Men Josefin Brink tycker inte att det räcker.

– Vi behöver inte invänta SKL:s utredning. Det är alldeles för osäkert. Istället borde vi ta fram tvingande regler, säger Brink.

Bonnie Bernström menar dock finns regler att använda redan idag.

– Olika kostnader måste strida mot diskrimineringslagen och därigenom har vi ett nationellt styrmedel, säger Bernström.

I surrogatmödraskapsfrågan hade politikerna svårare att komma överens. Maria Abrahamsson ställer sig för ett tillåtande av surrogatmödraskap och vill ”sätta blåslampan” på socialutskottet så att höstens utredning av frågan ska ge underlag för lagstiftning.

Josefin Brink tycker dock frågan är problematisk och går emot sitt eget parti genom att förespråka ett tillåtande. Hon lyfter fram den problematiska handeln där fattiga indiska kvinnor agerar surrogatmammor för pengar.

– Utgångspunkten måste vara altruistisk, alltså att inga pengar är inblandade och att surrogamödraskapet sker inom sjukvårdens ramar. Men även ett sådant tillåtande öppnar för kommersiellt surrogatmödraskap, säger hon.

Bonnie Bernström menar att en viss ersättning är rimlig för att surrogatmamman bär barnet men håller med om att altruismen är en förutsättning för att inte öppna för kommersiell verksamhet som går att tjäna pengar på.

Abrahamsson invänder med att det skulle vara oerhört svårt att kontrollera om någon är villig att betala surrogatmamman för hjälpen.

Anders Wallner menar att frågan blockeras av omotiverad skepsis.

– En del politiker tycker surrogatmödraskap känns obehagligt och blockeras därför av sin magkänsla. Vi måste komma ihåg att det finns många former som kan fungera och det är tråkigt att magkänslan blockerar alla sorter, säger Wallner.

Kristina Ljungros lyfter frågan med att det idag är tillåtet att skaffa barn genom både spermie- och äggdonationer – men inte genom att få båda delarna donerade samtidigt, det vill säga embryodonationer, på grund av en önskan att behålla ett biologiskt band till barnet.  Återigen råder en bred enighet bland de närvarande politikerna om att det är rimligt att få embryodonationer.

Den stora vattendelaren i dagens samtal var frågan om fler än två vårdnadshavare – och skiljelinjen gick längs blockgränserna. Vänsterpartiet och Miljöpartiet är tydligt för fler vårdnadshavare, men Allianspartiena säger nej.

– Det är möjligt att hitta andra former för icke-biologiska familjebildningar med hjälp av umgängesrätt, säger Bonnie Bernstörm.

– Det blir en oerhört svår situation vid separationer när barnet inte förlorar rätten att träffa den föräldern barnet vuxit upp med för att föräldern inte är biologisk. Barnet ska ha rätt till alla sina föräldrar, men däremot ska alla föräldrar inte ha rätt till sina barn, säger Brink.